Heartbreak killen

Jo, nu var det ett tag sedan jag uppdaterade er om mitt vardagsliv och ni som följer det, vet att saker och ting faktiskt händer i mitt liv.


Kvalité-dag med Phini

Jag hade inte planerat att min torsdag skulle bli som den blev men det är en annan blogg. Efter mycket påfrestande psykisk & fysisk stress i torsdags fick jag ordnat med barnens hämtning på dagis, efter åtskilliga telefonsamtal från jobb då de blivit övergivna av sin pappa. Jag kom hem på torsdagskväll till en liten sjuk pojke som hade helt däckat i sin säng för andra gången den eftermiddagen i hög feber och huvudvärk. Min gissning är att han (tyvärr, redan) börjar känna av migränen som vi har i rak led i släkten (Laaiti har fått ärva mina öroninflammationer). Jag vet inte vem farmor fick sin migrän av men hon förde den vidare till min pappa. Jag minns mitt första hemska anfall i elva årsåldern och värken har jagat mig sedan dess utan någon medicinering som hjälper tillräckligt.


Så fredagsmorgon kom och jag förklarade för Phini att han skulle få stanna hemma från dagis men följa med och lämna lillebror i alla fall. Så vi lämnade Laaiti, vilket gick bra sen gick vi raka vägen till bussen. Jag tänkte att detta var ett ypperligt tillfälle för lite kvalitéstid med min son. Han var feberfri och hade ingen värk så vi tog den första bussen in till Lund. Phini sa att han var hungrig och jag föreslog att vi fikade på Donkan. Sagt & gjort och pojken åt bra. Han blev glad för lilla draken man fick med i Shrekpaketet och den lille jävla draken drev pojkens mamma till vansinne med det tjutande evinnerliga ljudet, men jag lät det bero och unnade mitt barn. Efter vår fika gick vi till Tiger som jag hört så mycket om. Vi hittade en massa roliga billiga smågrejor, både till mig och till pojkarna. Phini fick inte allt han pekade på men han fick i alla fall välja några roliga grejor till sig själv och lillebror.

 

Efter det gick vi vidare till Lindex för att kolla lite kläder och Phini fastnade för ett par spidermanstrumpr i 10 storlekar större än hans och det kändes lite väl överambitiöst att börja köpa kläder han kan ha när han är tonåring ? kommer han ens att digga spindelmannen då? Han vägrade förstå varför de var stora och ställde till med sura miner. Vi gick vidare in till Indiska som jag tycker så mycket om och titta omkring. Vi hittade riktigt coola assietter, svarta med vita döskallar för tio spänn styck så det var klart att vi skulle ha några sådana. Phini blev uppskattad av expediten som titta på honom med ett sött leende och sa ?Vad söt du är..!? och Phini.. Han bara tittade ner i golvet, blyg som han är mot främlingar. ?Nu får du säga tack, Phini? uppmanade jag varpå Phini mumlar ett tack.

 

Vi bestämde att vi behövde glass mot våra onda halsar och drog in till en glasskultur med specialitet italiensk glass. Vi fick kasta Phini?s ena kula med blåbär för den var ju äcklig men mango är ju alltid gott. Han är van vid att äta färsk mango så smaken känner han i alla fall igen. Min hasselnöt och cappucino glass var gudomlig.

 

På bussen hem, just som jag skulle sätta mig ner bredvid min son togs min plats av någon annan. Det var på en sådan buss där det finns 4 säten med två varsemot varandra. Lite bittert tittade jag på honom och sa "Jaha, jag hade ju faktiskt tänkt sätta mig bredvid min son..!" men satte mig mittemot honom istället. Mannen, som tagit min plats kände jag igen. Jag kunde placera honom när han började prata, han har någon stockholmsk dialekt. Vi har setts på krogen men jag vill inte påstå att jag någonsin gett honom uppmärksamhet. Han började prata med mig, sa att han diggade mitt hår som fan. Han pratade lite med Phini då & då som totalt ignorerade honom och tittade ut genom fönstret istället. Jag satt något framåtlutad åt honom och pratade med honom. Mannen sa att han sett mig häromdagen när jag varit ute med ungarna och påpekade igen att håret var snyggt som fan. Vi pratade lite om det, han ställde frågor och jag tyckte mig känna igen det där intresset. Om vad jag heter, hur gammal jag är och hur många barn jag har.. Gemensamma vänner i Staffanstorp vi kan ha etc etc.. Just som jag sa åt Phini att vi skulle gå av bussen och fattade hans hand hörde jag mannen säga "Men vi får ta en pilsner nån gång!" Jag tittade som hastigast på honom och mumlade mitt "Ja, det får vi göra.." och gick av bussen och gick hem med Phini. Eller hur - jag dricker inte pilsner.

 

Charlotte kom hem till mig, vi surrade över kaffe och höll Phini sällskap som satt och ritade med oss i köket och bakade lera som han fått i Lund. Vi hämtade Laaiti sen var det bara mys för resten av kvällen.


Kusin Anton
Lördagen var en intressant dag/kväll/natt. På morgonen var det sedvanliga rutiner som gäller. Vi käkade, klädde på oss, busade sen gick vi till Ica. Jävla Ica. Vi är på jävla Ica varje dag. Jag har något fel på mitt minne, jag glömmer alltid nått på Ica. Antingen är det middagen som blir ofullständig eller så kan jag inte tvätta den dagen eller diska eller pissa. Jag glömmer alltid nått.


Jag hade sms kontakt med brorsan som var på väg till Staffanstorp för att hälsa på mina föräldrar och Phini såg fram emot att få träffa sin kusin, lilla bebisen Anton som blivit större. Vi möttes upp utanför mig och gick tillsammans hem till mina föräldrar. Efter en stund var jag fräcksomfan och plockade upp ungen från vagnen - faster måste snusa! Jag minns den där doften. Bebisdoften. Varför luktar bebisar så? Jag snusade och pussade och gick ner på huk för att låta mina barn få klappa på och pussa på. De var otroligt kärleksfulla och förstående att man ska ta försiktigt. Men Phini kunde inte förstå varför han inte fick hålla i lilla kusin. Han gjorde inte för mycket väsen om det, så länge han fick titta på, klappa på och naturligtvis - pussa på. Med mycket möda och besvär satte vi oss till bords vid ett 4mans köksmöblemang om 7 personer men vi lyckades - finns det hjärterum finns det stjärterum. Mamma hade lagat stek och maten var ljuvlig. En klassisk söndagsmiddag och hela familjen var samlad. Kan just tänka mig hur mamma njöt i fulla drag. Hon var ju hustru, svärmor, mamma, mormor & farmor på en och samma gång.

 

Heartbreak-killen.
Senare mot kvällen, efter att brorsan & co hade åkt hemma pratade jag med Phini, om han ville sova hos mormor, vilket alltid är populärt och i och med att han ville det tänkte jag att jag skulle kanske dra till den festen jag var bjuden på men inte planerat att gå till. Varför inte. Så jag pussade pojkarna hejdå och gick hem. Hemma var det lugnt och skönt och jag tänkte ta tid på mig att göra mig i ordning. Jag tog ett långt varmt bad sådär som bara tjejer kan, med skum, med ljus, med håret uppsatt i en konstig jävla knut, med raklöddrade ben och sjöng för full hals. Jag sprang omkring naken i lägenheten som man kan göra när man är ensam, sjöng högt till mina mp3 och drack likör med kajalpennan i högsta hugg. Hur underbart var inte det..!! När jag var färdig mötte jag upp Fia & Jenny hemma hos Fia, vi tog en cigg tillsammans innan vi drog till Kanin & Robin (Nej han heter inte kanin men han fick det smeknamnet i tonåren eftersom han.. han "påminde om kaniner.."). Kanin & Robin är två urgulliga killar som bor i samma område. De gör sig bra som killkompisar och det går alltid att festa med dem, kramas & pussas och bara supa. Om man vill prata allvar finns de där med vilket en av mina tjejkompisar fått uppleva. Jag själv pratar sällan allvar när jag har druckit - jag är bara glad & jävlig, som alltid annars.

 

Minns du killen jag träffade på heartbreak? Han & jag har haft lite sporadisk kontakt sedan dess. Inte träffats men sms kontakt. Det var såhär, att som jag nämnde så hade han ringt Madde 4 på morgonen och ville ha mitt telefonnummer. Madde hade sagt till honom att om jag inte redan gett honom mitt nummer så vill jag inte att han ska ha det. Haha. Hon sa även att jag heter missmaddi på lunar.. Men jag fick hans nummer av henne i alla fall och tänkte att jag skulle flippa lite med honom. Jag skickade ett mms, med en bild av mig själv. Jag skrev ingenting, skickade bara den bilden. Och svaret jag fick tillbaka var något i stil med "Fan vad söt hon är.. men hon heter inte missmaddi på lunar.." han trodde mms:et kom från Madde! Jag skickade tillbaka "Kan bero på att jag heter missmaddis där.." Han tyckte genast att det blev pinsamt men vi fortsatte att ha lite sms kontakt. Han undrade när vi kunde ses och jag sa att jag har svårt att platsa in det i mitt schema, att jag har mycket att göra.. han tog det som en diss. Iofs, jag kan förstå resonemanget.


Sen i lördags kväll, med alkohol i kroppen, skickade jag en puss till honom via sms. Han undrade vad jag gjorde och jag berättade att vi festade och efter en stund var han ditbjuden och en stund därpå var han och hans polare där. Jag och mina tjejkompisar var verkligen på full språng - överaktiva och utsvultna, somliga mer än andra. Det kändes som om killarna var antiloper och mina vänner var svultna lejon med klorna ute och redo att utfodras. Jag tog det som uppgift att se till att mina vänner var mätta, nöjda och glada och det var inte svårt att ragga upp kille till mina tjejkompisar. Jessica fick sms av sin KK så hennes natt var räddad, Jenny N har sambo så hennes natt var säkrad. Fia var inte intresserad den kvällen utan väntade på sitt följande natt. Alltså återstod Jenny. Hon var sugen på Heartbreak-killens polare men vågar inte göra närmanden eller visa intresse. Jag är motsatsen och beslöt mig för att ta saken i egna händer. "Hörrdu, min kompis vill att du knullar henne, följer du med henne hem i natt?" Han tvekade inte en sekund och så blev det. Vi hade följe hem alla 4, Jenny tog med sin hem och jag.. jag gick också hem. Med heartbreak-killen. Resten av den historien lämnar jag till uppkommande nya blogg! Jenny och jag träffades morgonen efter för att utbyta detaljer under en promenad till affären för att köpa cigg.

 

 

Får man silvertejpa ungar?
Söndags var en ganska bra dag. Måndagen har gått åt skrubb. Jag rensade vasken i badrummet som det var stopp i (vem fan behöver en karl!) och städade under badkaret som jag kom på att jag borde göra oftare. Jag rensade undan badrummet och snyggade till innan jag gick lös i köket sen vardagsrummet. Jag putsade, plockade, ställde i ordning och pojkarna fick städa sitt rum. Mot eftermiddagen gick vi till ? yea, du gissa rätt ? ICA. Men denna gång lyckades jag på nått sätt att införskaffa det jag skulle ha. Pojkarna och jag lagade en riktigt god chili con carne till middag med minimorötter, sallad och gurka men det verkade inte så sugna på att äta. När kvällen kom började främst Laaiti driva mig till vanvett med det evinnerliga gråtande, klängande, skrikande och där ingenting passade. Han ville, han ville inte, han ville, han ville inte, han ville, han ville inte.. just sådär att man vill ta silvertejp och tejpa över munnen på ungen. Han var väldigt olydig och slutade inte så jag bestämde att hans kväll var slut och nattade honom. Han kom upp och jag la honom igen. Och igen. Och igen. Och igen ? och det till melodin av vrålskrik. Jag försökte allt. Att vara pedagogiskt stöttande och prata med honom, som inte lyssnade. Att lugna honom med kramar och mys, som inte fungerade. Att vara bestämd och rak på sak, som inte fungerade. Och när jag sen skulle natta Phini körde han samma race fast på ett mer verbalt sätt.
-- Nä mamma, jag vill inte sova
-- Phini, du måste sova nu, du ska till dagis i morgon.
-- Ehh.. nä mamma. Jag vill inte sova.
-- Men lägg ner Phini, du SKA sova nu.
-- Ehh.. ehh. NÄ mamma, jag vill INTE sova nu.

 

Ett exempel på hur jag kan diskutera med min snart 4 åriga son. Och sen var det två skrikiga ungar som jag alltså måste bli förbannad på som trotsar mig. Två lika envisa skitungar som käftar emot. Så mina sista ord var "Nu ska jag gå ut härifrån och jag vill inte höra ETT enda ord härifrån!! Du är tyst! (peka på Laaiti) och DU är tyst (peka på Phini) Fattar ni!?" Och konstigt nog.. så fattade de. De brukar inte bry sig annars när jag höjer rösten, jag antar att de ändå redan var trötta i halsen efter sina utbrott för de somnade, till min kännedom, snabbt. Tänk att man kan vara så arg på ungarna.. men när man sen tittar in och ser de sova så lugnt och skönt.. så undrar man varför i helvete man brusade upp.. de är ju gudomliga. Det låter hemskt men jag vill tycka att det är smågulligt roligt, som jag en gång hörde ? minns inte exakt hur det gick men i stil med "When I watch you sleep i could just hug you to death and in the morning - I wish i did". Det, med glimten i ögat. Jag älskar mina ungar.

 

Nu känns det som om ni är någorlunda uppdaterade med mina senaste dagar. Glöm inte att läsa igenom de andra inläggen jag publicerade idag. och glöm inte rösta på min blogg.


Kommentarer
Postat av: Gabriella

Hrmpf. Jag kan inte vänta tills den där bloggen kommer, jag vill höra det i telefon.. IDAG!

Postat av: Sofie

jag känner igen det spännande med att ha barn i trotsåldern, de kan driva en till vansinne men det finns inget man älskar så mycket som en barn....Tack för inlägget om Puckon :) misstycker absolut inte

2007-09-25 @ 14:15:34
URL: http://www.vilda6.tk
Postat av: Carita

Du skriver så otroligt bra! Duktig du är!
Du ska vara stolt att du kommit så långt. Rock on!

2007-09-25 @ 16:31:23
URL: http://turkost.blogspot.com/
Postat av: Ninna

hehe den där söta draken från donkan har min My med, hon älskar den.
ser framemot den nya bloggen, hoppas man får läsa :-)

2007-09-25 @ 19:04:32
Postat av: Girl Goes Mom

Härligt att ah dig tillbaka!
Minde härligt att läsa din secret blogg... upphör aldrig att förvånas... verkligen...

2007-09-25 @ 22:06:31
URL: http://girlgoesmom.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback