Vi firar ETT ÅR! Hurrah, hurrah!

image441Indiafamiljen.
Det är ingen nyhet för er, det lär knappast komma som en chock när jag berättar att jag älskar mitt jobb. Att jag trivs som firren i poolen och känner mig hemma på India. Att jag inte bara är en del av bemanningen utan även av India familjen - för så, känns det oftast, som om vi är familj. När jag jobbar med Cindy kramas vi, pussas och anförtror oss som om vi vore systrar. När vi ringer ägaren om frågor eller bara för att meddela dagskassan avslutar vi samtalet med "Puss, puss" - hur ofta gör man det..?
Idag var det lördag och den sista dagen i min vecka. Denna veckan har det varit ganska mycket för mig. Men det känns inte som att man är på väg till jobbet när man sitter på bussen på väg in, det känns som om jag är på väg till fika med min syster. Jag älskar mitt jobb..! Allt gick fenomenalt idag, min dagskassa var bra och godkänd och jag hade många nöjda kunder efter mig. En av mina kunder grät under hela hennes bokning och jag visste inte om det var utav rädsla eller som om hon var förväntansfull och glad. Hon var urgullig i alla fall och jag tyckte synd om henne.. men hon var mer än nöjd och glad när vi väl var klara. Hah, jag blev uppraggad idag på jobbet med. Två stamkunder kom in. De pratar med Cindy och efter en stund hört jag Cindy säga att den ena killen vill hälsa på mig. Jag sträckte fram min hand och presenterade mig.
- Är du singel? frågade han
- Mmja, än så länge, svarade jag.
- Vill du ha en pojkvän?! frågade han rakt ut.
- Ehhh.. nej faktiskt inte, jag trivs precis som det är, var ju mitt ärliga svar.
- Nähä.. Vill du ta en kopp kaffe då? frågade han vidare, som om han inte fattade. Jag skrattade och kunde inte låta bli..
- Haha, vi vet alla vad "ta en kopp KAFFE" är synonym för eller hur..?
Han var snabb med att fråga om jag ville ta en kopp thé? Hahaha. Fy fan vad jag uppskattar rak på sak..!!


Jag är egentligen utbjuden ikväll men eftersom jag jobbat 6 dagar denna veckan kände jag att jag vile vara hemma i eftermiddag och ikväll med pojkarna och gosa. Karin hämtade mig på jobbet idag och det kändes skönt att slippa ta bussen. Karin hade med sig presenter från sin mamma till pojkarna och visst är det underbart - att Karins mamma, som aldrig ens träffat mig än mindre mina barn, ofta skickar med frukt, små choklad eller presenter till mina barn som för henne egentligen är främlingar <3
Karin och jag körde inom ICA och köpte kaffe, mjölk och cigg innan vi körde hem till mina föräldrar för att hämta barnen som åt middag. När vi kom hem fick pojkarna städa upp på sitt rum innan vi satte oss ner för att fika.

Vi firar ETT ÅR!
Jo vi firade ikväll - en dag i förskott. För i morgon är en STOR DAG som vi firar med tårta. Vet du vad det är för dag i morgon? I morgon är det den 14 Oktober och ett år sedan - ett helt år, på dagen, som jag och min man började våra nya liv och tog steg mot en ljusare och mer underbar framtid. När han tog beslutet att han inte ville leva med mig längre. Och det, mina vänner är jag honom tacksam för. Jag trodde aldrig att jag skulle säga det - Han gjorde mig en enorm tjänst när han gav mig frihet. Frihet att vara mig.
För ni vet alla, vilken livskvalité jag har TAGIT och GETT mig själv och mina barn. Ni har följt min blogg, ni har sett det på håll. Ni har gråtit med mig och skrattat med mig och somliga av er har imponerats av min styrka att ta mig igenom detta. Jag har inspirerat många men ni ska veta att många av er har inspirerat mig.

Min man valde ett annat liv än mig som han (lyckligtvis) trivs bättre med. Han ska äntligen få sin efterlängtade dotter som han alltid drömt om, nästan mitt på dagen är hon beräknad sedan vår ett års-separation. Han lever ett väldigt snarlikt liv idag som han gjorde med mig för ett år sedan, bortsett från alla grälen med sin flickvän som han hade med mig, vilket var hans mål, som han nu har uppnått och det unnar jag honom! Bortsett från tillökningen har han ju även fått en styvdotter på köpet - hans liv är ju precis som han vill ha det, två döttrar! Grattis till honom!

Ni vet redan hur mitt liv har förändrats. Från svart till vitt, från sorg till skär lycka. Jag bor med pojkarna som han gav mig och bara det är platina. Jag har fått tillbaka mitt dröm jobb och har jobbat hela detta året. Jag har renoverat och dekorerat hela lägenheten och skaffat nya möbler *kah-ching*. Jag har fler vänner och är mer social och umgås mycket med vänner. Min hälsa har jag tagit kontroll över, jag är frisk igen efter mina sprutor jag fick ta 5 gånger i veckan, och fortfarande tar fast inte lika ofta. Jag har fått mina operationer och har en kropp som en tonåring - vad mer kan man BEGÄRA!?

Så i morgon, är det exakt ETT ÅR sedan min man och jag startade våra nya liv - utan varandra, på hans begäran. Om jag vetat min egen potential förr, om jag ens anade en bråkdel av hur mitt liv skulle se ut utan honom, hade jag lämnat honom för länge sedan. Så att jag slapp leva så isolerat. Utan att träffa mina vänner - att kunna träffa mina vänner själv, över en kopp kaffe och prata. Att kunna jobba. Att slippa alla dessa frågor om "var har du varit, vad pratade ni om, varför tog det så lång tid.." Och jag trodde faktiskt då, att jag själv valde att leva så, att det var så jag ville ha det.. men nu vet jag bättre. Jag ville inte ha det så, men kärleken är blind. Jag var fru & mamma då, jag är så mycket mer idag.
Jag vill ha mitt liv som jag har det idag. Jag vill vara maddi, piercare, som njuter av och älskar sitt jobb.. Jag vill vara maddi, mamma till två underbara pojkar som jag får uppfostra till dugliga män och jag vill vara bara maddi, maddi som dansar, sjunger och plåtas, som festar & har KUL. Jag vill ha hela kakan och äta den med och det är just det jag kan nu och gör.

Tänk att man har mer frihet som ensamstående med två än sambo med barnens pappa..?

image442

Tårtan vi firade med ikväll.
Märk min tårtbit - jag blev INTE gift!
Woohoo!


[
rösta]




image443


Jag försökte få en bild med en puss av Laaiti med, men som ni redan vet är han värre än en durecellkanin på speed - han försvann & kvar på linsen satt jag med putande läppar, ganska pusslös.

Kommentarer
Postat av: Muzzliz

Du är så enormt stark och de är så roligt att läsa de du skriver. Helt... otroligt!

2007-10-13 @ 23:32:12
Postat av: Gabriella

Grattis!! Och jätte fin bild på dig och Phini. Ville oxo ha tårta. TIPISKT.

Postat av: MansonDust

Grattis ! :D

2007-10-14 @ 08:14:38
URL: http://mansondust.bloggspace.se
Postat av: patruska

Grattis på ettårsdagen!

2007-10-14 @ 14:56:29
Postat av: William_The_Bloody

Det måste vara skönt o slippa W nu ju eller???

Snart ska vi namnfest för Anton...

Mvh Micke

2007-10-15 @ 01:28:34

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback