Att kategorisera sina vänner (& amerikanaren som ska bli min)

Kategorisera sina vänner.
Samtalsämnet som följde mig under dagen igår handlade om vänner. Om vänner och hur man kan kategorisera sina vänner och sätta de i lite olika fack. Somliga menar på att det är fult att göra så, men jag vill gärna tycka att det är så vi gör - omedvetet, allihopa. Och det är inget fel i det alls.

Vi har (förhoppningsvis) alla någon som vi ringer till när vårt hjärta på ett eller annat vis brister. Inte bara för att hon/han är en väldigt nära vän utan just för att de har den unika egenskapen att kunna LYSSNA. Någon som man kan anförtro sig åt, som finns där i vått & torrt. Jag har sådana vänner. Men det är inte alla som KAN eller VILL lyssna alltid.
Alla är inte lika bra på att lyssna men kanske bättre på någonting annat.
- När jag vill prata med någon om mina sorger & besvär vet jag vem jag kan ringa. Hon är unik och finns där alltid. Hon lyssnar noga på mig, ger mig råd och kan lugna mig.
- När jag nån kväll känner för att festa ringer jag en annan vän som är kul att festa ihop med. Förvisso lite beroende på humöret jag kan befinna mig i. Om jag vill gå ut på nån klubb, ringer jag de vänner som också tycker om att gå ut. Ville jag sitta hemma och dricka så ringer jag de vänner som föredrar det. Kategorisera.
- När jag bara känner för att sitta hemma ringer jag den vännen som också tycker om att bara sitta en kväll och slö titta på TV och prata.

Kategorisera. Och det är inget fel med det. Det betyder inte att jag tycker mindre om vissa vänner än andra men att vi delar lite olika intressen ibland.
Hur vore det om jag ringer till min vän som hatar att gå ut, som som inte har några barn, som inte ens gillar piercings och bara pratar om allt ovannämnda..? Då blir det så att jag pratar med henne om det som vi faktiskt har gemensamt. Om jag däremot känner lust att prata om mitt jobb så vänder jag mig till någon som har det intresset om piercings. Vill jag prata om barn så hör jag av mig till dem som kanske också har barn och intresset.
Visst låter det logiskt? Visst gör vi alla likadant? Visst ska man kategorisera sina vänner & placera de i olika nyttiga fack.


"See you tomorrow then"
Idag hoppas jag på besök på jobbet. Av en amerikanare. Jag hatar amerikanare. Jag vet inte varför men jag hatar egentligen amerikanare. Jag hatar det kommersiella USA. För sakens skull mest. Jag har en vän, som jag började chatta med år 2000 på IRC där jag var äckligt aktiv. Han är amerikanare, han är ett undantag, haha. Vi har fortfarande väldigt bra kontakt och jag vill kalla honom en nära vän. John, som han heter, vet allt om mig. Vi har chattat mycket och pratat en del i telefon. Han bidrar till min amerikanska dialekt (jag har lätt att lära mig nya dialekter).
I alla fall, amerikanaren på jobb är en kund som kom in igår i butiken och frågade om finger ringar. Han ville kika på de ringarna med gammal svensk runskrift på.
Han frågade vad det betydde och jag i min enfald hade ingen aning. Jag visade han den ringen som jag faktiskt VET vad där står och gav honom en ring och berättade att där står "Jag älskar dig". Han stod med ringen i handen och mumlade mest för sig själv "I love you.." Jag tittade på honom och sa "Oh well I love you too". Vi skrattade och hans kompis påpekade att jag pratar bra engelska. Och jag, lite småroligt bredde på med min brittiska dialekt och sa "You should hear my british then". De frågade om jag kunde irländska men som jag sa till killarna.. "That's way out of my league.." Samtalet fortföljde...
Han: But you guys are open here everyday, right?
Jag: Yup.
Han: Are YOU here everyday?
Jag: Nope.
Han: Are you here tomorrow?
Jag: Yep.
Han: Well, I'll come back tomorrow then..
Jag: See you tomorrow then..
Vi avslutade med leenden och sen gick han och jag tänkte "Hmm". Har jag missat nått? Vad betyder det? Över analyserar jag nu igen? Jag tänkte på denna jävla amerikanaren nästan hela dagen och undrar om han kommer att dyka upp idag eller inte. Jag hoppas på det? Jag tror jag hoppas på det?

Det är bara så, att på India träffar man sina killar. En massa killar. En massa snygga killar från överallt. Det är svårt att vara singel när man är på India, man får frierier och utbjudningar från många olika killar. India is da shit.

Vad hände sen? Fortsättning följer förmodar jag..

image453

Glöm inte att
rösta.

Kommentarer
Postat av: Gabriella

Ah. Väntar med spänning på vad du har att berätta om det efter stängning :-D

Postat av: M.E.P

Väntar oxå med spänning på att höra hur det hela gick! :)

2007-10-19 @ 15:14:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback