Nu flyttar vi!

image486
http://missmaddis.com

Dags att DU betalar din HYRA!

DE SJUKA BARNEN
Laaiti är fortfarande sjuk. Vi har spenderat en väldigt mysig dag - min son har aldrig varit lugnare och gosigare och det är faktiskt dagar som dessa som gör att man KÄNNER att man är mamma - när den omhändertagande delen av mig tar sin plats i barnens annars så vardagliga "jag kan själv!!" - fasoner.
Min mamma hämtade Phini i morse och runt klockan 9 gnydde Laaiti om att han vile mysa i mammas säng. So be it. Han somnade, vaknade runt 11. Somnade runt 12 och vaknade runt 14. Hans feber hade inte ruckat mycket på sig, han hade gått från 39.7 till 39.3 så jag klädde på honom och tog en promenad i den friska luften för att försöka kyla ner honom. Vilket faktiskt verkade hjälpa.
Senare mot eftermiddagen, just innan jag planerade att laga middag ställde sig Phini och spydde som en kalv på golvet. Så var det med det - så frisk var han. Det var till en mycket besviken liten pojke som jag talade om att han inte fick gå till dagis i morgon.

VÅR FLYTT
Jag har ju som sagt spenderat mycket tid med att renovera och inreda vårt nya hem, mina vänner. Några av er har redan hunnit packa era tandborstar och känner sig redo. Men jag har lite dåliga nyheter - vår flytt har skjutits fram lite. Låt oss säga att.. vårt hem brann ner. Till grunden. Så jag måste först bygga nytt.. som ska renoveras.. och inredas..

Men nu får allt visa er lite mer enträgna, annars finns det en risk att ni inte får era nycklar - nu vill jag att ni slår missmaddis blogg-kommentar REKORD.

Sätt igång - betala hyra! Kommentera och
rösta!

image464

Döskallarna tar mina boppar!

På ett sätt är det väl tur, att Laaiti också blev sjuk just samtidigt som Phini. Jag slipper vara hemma i omgångar och kan ta allt på en gång, sen är det (förhoppningsvis) överstökat. Laaiti fick också feber mot eftermiddagen igår.
Jag vet inte vad de drabbats utav. Feber, kräkningar och diarré. Jag gav Phini den sista alvedonen jag hade hemma igår och ringde Madde som bara bor något hus härifrån och min mamma sprang dit för att hämta 2 alvedon. Vad hade jag gjort utan vänner som ställer upp i vått & torrt, och mamma - min underbaraste mamma som alltid finns här för mig och pojkarna.

Barnen var ju såklart hemma från dagis idag. Mamma kom över en sväng innan idag för att se om pojkarna så att jag kudne springa ner till apoteket och ICA. Jag köpte en paket alvedon till Madde, som kompensation och tack. Jag gick till ICA och handlade det mest västentliga och möttes av Phini när jag kom hem med ett "Mamma, vad har du köpt till mig" - bortskämda unge!

Dagern gick åt att städa för min del och barnen som var medtagna spenderade merparten av dagen med att få se på film. Det är sällan de får sitta bänkade vid TV:n men undantag kan man göra sålänge det inte blir en vana. Barnen var inte sugna på chili con carnen som jag lagade åt oss och tappade även intesse för film mot sen eftermiddag. Laaiti's feber kom tillbaka efter att han sovit några timmar på eftermiddagen. Stackars unge. Han fick alvedon innan middagen, somnade som han skulle vid 20 men vaknade ledsen vid 22.30 - brännhet igen. Jag tog tempen på honom som visade 39.7 och det kunde jag nästan ha gissat efter han legat där och skakat som ett asplöv.
Jag blir alltid nojjig när barnen får feber. Det bottnar sig i dagen då Phini (den 15/5 2005) feberkrampade. Det var horribelt att hålla om mitt barn, som jag inte kunde få kontakt med vars leder var stela som pinnar. Det var en tripp till akuten den dagen där vi fick stesolid. Jag minns datumen för att det var dagen då jag var beräknad. Att föda Laaiti, som kom dagen efter istället.

Så jag plockade upp min son ikväll och efter tempen och alvedonen gick jag runt i lägenheten med honom i famnen och öppnade alla fönster och dörrar, fick ett tvärdrag och började mitt försök att bryta hans feber. Vi la oss i min säng efter ett tag och han var väldigt gosig. Han tog tag om bandet till mitt linne och sa att han ska hålla fast mina boppar så att döskallarna inte kan ta dem..! Var får ungar allt ifrån?

Så det blir en mysdag med Laaiti i morgon, Phini ville till dagis vilket ju är okey, hans feberfria dag var idag, han har vare sig kräkt eller mått dåligt alls.

Jag har fått enorm respons på
inlägget innan detta - makalösa 53 (än så länge) kommentarer vilket lätt kan placeras i REKORD.
Klart att ni ALLIHOP ska få följa med mig..!  Jag ger inte upp mitt bloggande, jag måste ju få kräka av mig nånstans. Meddelar vart vi ska så fort jag inrett vårt nya ställe, så ha din tandborste redo! Men fortsätt rösta på mig här och låt mig njuta av mina sista dagar som överlägsen etta på bloggtoppen.

image464

Jag tar snart farväl.

När jag nu sätter mig ner för att uppdatera min blogg om helgen som gått försöker jag erinra mig om vad som har hänt. Ingenting händer i mitt huvud, det är blankt. Nog för att jag har kort minne men detta känns lite dement-varning. Jag kan knappt minnas vad som hänt i helgen.

Jag och barnen var och gratulerade Madde i fredags. Hon hazde tidigare smsat mig att hon skulle ha en middagsbjudning. Jag ordnade barnvakt i tron om att det skulle vara någon form av barnfri event, ex tjejmiddag. När hon dagen innan smsade om jag tar pojkarna med mig, skrev jag att jag trodde det skulle vara barnfritt men det är väl klart att jag tar de med mig i så fall. Hon skrev att hon hade tänkt något halloween tema fär barnen, att det kommer andra barn dit.
image483Vi kom hem till Madde vid 19, som planerat. Madde stod i duschen, hennes mamma hjälpte henne med maten. Madde kom ut och hömtade topsen jag hade med mig till henne innan hon gick in och sminkade sig och de andra gästerna började komma. Några av hennes vänner har jag träffat tidigare, ett helt underbart gäng. Framåtriktade, trevliga, rappa i käft och roliga. My kind of people. Några av de hade sina barn med sig, pojkar nästan uteslutande bortsett från Maddes systerdotter som kom. Alla barnen var utklädda, utom mina. Jag var den enda som inte hade förstått att barnen skulle vara utklädda efter notifikation om halloween temat. Jag behöver mer detaljerad info om sånt. Särskilt som halloween inte direkt är en svensk tradition och det är inte givet.
Mina barn blev tagna på sängen direkt när dessa stora pojkarna kom dit, utklädda till liemannen med mera. De hade inte träffat alla dessa barn innan och blev nog lite rädda- De stod vid min sida som små änglar, satt i mitt knä i en fåtölj och vägrade leka med de andra barnen. "Vilka lugna barn du har..!" Fick jag höra några gånger. Right.. om de bara visste..
Det blev en väldigt sen men väldigt god middag. Efter maten skulle alla barnen ut och leka på gården. Det var kolsvart ute och kallt. Eftersom mina barn var de minsta, kan jag inte göra som de andra mammorna och låta barnen gå ut själv. Och jag i min tur skulle inte låta en 9 åring se efter mina barn, som jag fick det rekommenderat av någon. Så jag klädde på mig och följde med ut. Klockan var runt halv nio på kvällen, mina barn brukar nattas klockan åtta. Min rutinerade sida inom mig skrek lite av panik, men jag tänkte, en och annan gång gör nog inte så mycket. Efter en stunf började jag frysa. Måste erkänna att jag kände lite avund mot de andra mammorna som satt i en mjuk soffa vid levande ljus och pratade och hade trevligt. Jag stod i mörkret, frös och såg efter mina barn för att de också skulle få leka med de andra barnen. Jag tyckte det var kallt och Laaiti som ju är van att somna vid 20, började bli trött. Så jag packade ihop mina barn och skulle gå hem.
Om jag hade varit mer förberedd på detta evangemang hade det nog varit annorlunda. Jag hade klätt ut mina barn med, så kanske de inte varit lika blyga och rädda utan också kunnat stojja som de andra barnen. Jag hade tagit på de overaller istället om jag visst att de skulle vara utomhus så sent på kvällen.

image485På väg hem ville Phini hem till mormor & morfar. De bor just precis mellan mig & Madde. Jag ringde upp min pappa som gav mig klartecken. Väl däruppe började Phini trotsa. Han ville absolut inte vara där. Han ville absolut inte träffa mormor. Laaiti däremot var go & gla' kexchoklad. Jag frågade om Laaiti ville sova hos mormor och det ville han. Jag tänkte att Phini kanske behöver mammas ömma hand, besviken som vi gått ifrån Maddes. Jag och Phini gick hem tillsammans och nästan precis utanför porten totalvägrade han att följa med mig. "MAMMA.. BOETIE!!" Jag förklarade att Laaiti skulle sova hos mormor inatt, att han och jag skulle mysa själva tillsammans. Det gick inte alls för sig. Han började stortjuta i ren panik om att han inte har någon lillebror mer. Lillebror är borta. Jag förklarade igen att lillebror inte alls är borta, han ska bara sova hos mormor och att vi ska hämta honom på morgonen. Han nöjde sig inte med mina svar utan grät i säkert två timmar efter lillebror. De är (i alla fall Phinii) enormt tydda till varandra. De har aldrig varit ifrån varandra mer än några timmar (läs: dagis).
När vi väl var hemma, satte jag igång Disney's Aladin på datorn och plockade fram glass åt oss. Phini vände sig mot mig och sa att han ville ha det mysigt (Phini's definition av mys är att tända ljus, Laaiti i sin tur vil ha en filt/täcke om sig när han säger att han vill mysa) så jag tände några värmeljus. Vi gosade i sängen tills Phini somnade upp & ner och med benen över mig. Jag pratade en stund med
Babbi i telefon innan jag satte mig vid datorn en stund och fixade rätt.. min hemlighet.

Dagen efter (igår) tog Madde, Kevin, Jag och mina barn en promenad i höstvädret. Vi lät pojkarna leka på en lekplats innan vi gick till Ica, sen hem tillsammans. Det var en lugn dag. Vi lagade en god kycklingfilé tillsammans, åt vid levande ljus och bakade äpplekaka mot kvällen som jag bjöd hit mina föräldrar för att dela med.

Och i morse, runt klockan 4, vaknade jag av en brännhet liten pojke vid min sida som kräkte ner hela sängen och hallen på väg till toaletten. Han hade 38.8 graders feber och mådde väldigt dåligt.
Att torka upp kräk och renbädda sänga klockan 4, när man är alldeles yrvaken är ingen hit. Barnen hann bli klarvakna under tiden som jag torkade rent. När jag väl var klar med rena lakan och allt, gick vi och la oss igen och jag, i min enfald trodde att barnen skulle sova längre om morgonen med detta avbrottet i natt. Jag trodde fel.

För övrigt vill jag att ni ska veta att jag lider lite av en seperationsångest.
Jag närmar mig dagen då jag tar farväl av blogg.se för att gå vidare mot nya outforskade marker.

Vill ni följa med mig?

image464

- rösta bloggtoppen.

Babbi är allsmäktig (exxxklusiva bilder)

Jag älskar att fotografera. Detta är ett intresse som blir större och större. Jag har genom åren lärt mig många trix för att lyckas få de där kalasbra bilderna, allifrån ljussättning till min egen "fotosida".
Jag älskar att retuschera, modifiera och arrangera bildkollage, scrappa osv - det kan ni inte ha undgått. Jag har byggt hemsidor, presentationer, montage osv åt både mig själv och andra. För att jag tycker om det. Det är roligt. Jag är en skapande och kreativ person (läs: kräfta).

Ikväll när jag och
Babbi satt vid msn bad hon mig om en bild hon kunde retuschera. Babbi är makalös på Photoshop. Babbi och jag lärde känna varandara på Lunarstorm för snart 3 år sedan eller så. Jag såg hennes alster överallt. Alla krypin hon hade skapat i PS. De var grymma. Hon var och är fortfarande (om inte mer) elit. När jag spanade omkring och kikade närmre så blev hon mer och mer intressant som människa. Hon var någon jag såg upp till, nästan så att jag ville men vågade inte ta kontakt med henne. Men det gjorde jag och fick fin respons. Vi började prata mer och mer och inte långt därefter blev vi telefonkompisar och kudne sitta i flera timmar i telefon. Vi "klickade" sådär som riktigt bra tjejkompisar kan göra. Hon är en av mina få soulsisters. Där man känner sig alldeles avslappnad och vet att man kan berätta vad somhelst.

I alla fall. Hon bad om en bild och jag skickade den och frågade om inte jag också kudne få en bild av henne som jag kudne få retuschera. Jag fick en bild av henne som jag retuscherade i Photoshop och tänkte delge er mitt resultat och skulle uppskatta feedback om bilden. GirlGoesMom (som för övrigt också är alldeles fenomenal på PS, som sig bör med sitt yrke..!) - Be gentle, jag är nybörjare.
Om jag inte har alldeles fel för mig så kommer Babbi lägga upp bilden av mig, som hon retuscherar ikväll sen. Så titta förbi hennes blogg för att se själva: http://babbi.blogg.se


image480



När jag sen satt och kikade igenom några av mina mappar med bilder i, såg jag bilder som Madde laddat upp på facebook - av oss! När vi var ute och festade! Jag visste inte ens om att bilderna fanns, så naturligtvis tog jag mig friheten att stjäla dem och klart som fan att ni ska få se.. Hur det ser ut - när ett par MILF's festar!

image481

MILF - certifierade?
image482

image464
- rösta -

Ne-Yo kommer till mitt jobb.

image479Ne-Yo till mitt jobb!
När jag kom till jobb idag berättade Cindy om vad som komma ska. Nästa vecka, torsdagen den 8/11 kommer att bli en helt sanslös dag på jobb.
Hon förberedde mig.
Den 8/11 kommer
Ne-Yo till mitt jobb. På triangeln. Där kommer han att hålla en GRATIS KONSERT. Det är ju makalöst, att en sådan stor stjärna ger en gratis konsert. På hans andra konserter där man får betala dyra pengar för att komma in, står fansen och väntar i flera timmar innan de börjar.. undrar du hur det blir på torsdag.. när han håller gratis konsert. Jag fasar lite för rushen men hoppas att det drar massa kudner till min studio. Vem vet, Ne-Yo kanske kommer in och vill pierca sig?

Men jag måste ju faktiskt erkänna, att när Cindy berättade just det, att Ne-Yo kommer, frågade jag direkt "Jaha, vem fan är det då?" Jag hade ingen aning.. och jag tänkte att det kan ju inte vara någon superkändis ju..? Right. Tills hon spelade en låt som hon har på mobilen, då visste jag vem det är..!
Men lite pinsamt är det, att jag inte visste direkt vem det är. Lite.. omodern eller gammal, kanske jag är då.. Hänger inte riktigt med i dagens musik!



So sick of lovesongs - No shit. Vem är inte det.



image464


Rösta

Choklad, VBG & "bulemi"

Sen var det vikten som är ett återkommande ämne. Inte bara i mitt liv, alla kvinnor möts av frågorna någon gång, somliga mer än andra -"är jag för tjock, bör jag banta?". På sistone har jag mötts av denna frågan från olika håll och kanter, i mitt privatliv och på jobbet och jag har stått framför spegeln i hallen och dragit in magen och tänkt att jag borde fan ta itu med detta..

Jag sa ju det att jag skulle skippa dubbelnougat. Hur jag lyckades? Jävligt bra, faktiskt. Sedan början på september har jag nog bara ätit 2 eller 3 dubbelnougat allt som allt i jämförelse till de 4-6 i veckan. Haha. Fan vad mycket nougat. Men vet du, jag har ju ersatt nougaten. I början var jag duktig, köpte mealbars och naturdiet och annat tjohopp som ska vara bra vid vikt reducering. Sen lite då & då var det faktiskt choklad som gällde igen. VAD ÄR DET MED KVINNOR OCH CHOKLAD?! Om jag får välja mellan sex och choklad är valet ganska enkelt - än har jag inte mött mannen som matchar denna quota.

" Är choklad verkligen en afrodisiak?
Choklad är en traditionell kärleksgåva och kan med rosor räknas som en av de mest romantiska sakerna man kan ge. Men är det verkligen en afrodisiak? Det finns en del bevis som tyder på det.
Choklad innehåller tre substanser som kan vara realterade till denna myt: koffein, theobromin och phenylethylamine. Koffein är en stimulant. Theobromine stimulerar hjärtmuskeln och nervsystemet. Phenylethylamine har ryktet (inga verkliga bevis finns än) att vara en humörhöjare och ha antideprimerande effekt. Kombinationen av dessa tre ämnen ger dig extra energi gör så att ditt hjärta slår snabbare, gör dig lite rastlös och glad.... du kan se hur choklad kan vara relaterat till kärlek. Faktum är att den Aztekiska kungen Montezuma brukade dricka en skummande chokladdryck innan han gick för att besöka sina fruar. Fast kom ihåg, dessa ämnen finns bara i små kvantiteter i choklad. " Källa: Food-Info.net

Där har vi det. Inte att undra på.
image477Men åter till ämnet om vikten. Jag märkte igår att jag inte kom i ett par byxor jag hade fär några månader sedan. Ett annat par satt alldeles för tajt för att vara snyggt. Så det är dags att tänka på det där med chokladen. Nyttigheter. Pfft. Jag är förbannat duktig på att ge råd, jag ahr ju faktiskt världens erfarenhet av viktminskning (på gott och ont) efter mina totala 74 kilo jag bantat bort. Men man blir lat efter ett tag. Så är det. Man släpper efter lite och tänker "Well, jag väger i alla fall inte 122 kilo längre.." Näe.. förvisso, men om jag inte tar kontroll igen så lär jag snart göra det, för jag har väldigt lätt för att gå upp i vikt, och lika svårt att gå ner också...
Jag sa till Cindy igår på jobb att nu räcker det, ingen mer choklad åt oss..!! Jag bestämmer lite över henne där verkar det som, för om jag inte äter choklad så gör inte hon det iheller. Jag sa faktiskt till henne att hon får lov äta choklad men jag ska minsann vara stark och inte ha något (yeah, right). Cindy, omtänksam och underbar som hon är, sa att hon inte kommer äta choklad om inte jag ska göra det. Jag är inte negativ men detta kommer inte hålla!! För övrigt har jag fått mersmak av Marabou's Premium, Hasselnöt Nougat, som ni ser på bilden.. fy fan vad as-god..

Kan du någon chokladbantning?! GE MIG!

En annan anledning till att jag äter mycket choklad är för att det faktiskt är lätt att äta, det smälter ju. Efter min magsäcksoperation (
VBG 1999) är min kost något reducerad. Flintastek kan jag som oftast glömma på somrarna, och nybakade bullar en härlig söndagmorgon var det länge sedan jag kunde njuta av. Och om jag inte tuggar mat ordentligt eller stressar när jag äter (äter för fort) får jag upp det igen och det.. det är mitt största problem därav ett matbeteende likt bulemi. Det är vanligt förekommande efter en sådan här operation. Mer om det i ett annat inlägg om det finns de som är intresserade och inte är äckelmagade. Jag pratar inte ofta om det, försöker undvika ämnet och har inte velat att andra ska veta vad som egentligen händer. Men hur tror ni jag lyckas gå ner i vikt.. Oftast faktiskt, och jag skäms nästan att erkänna det, är det för att jag får upp maten igen, som jo, är till följd av min operation som gör det lättare att spy. Det är en av mina hemligheter.

image478


Men jag har gjort det förr, som ni ser.
Jag kan göra det igen (i mycket mindre skala)

image464

Rösta bloggtoppen, såklart.